Mitt i natten hördes det konstiga skrik ifrån Surclownens sovrum. "Sjunne", "Sjunne" skrek han och jag tror att han drömde mardrömmar om Åshöjdens BK i allmänhet och om den reslige mustachprydde mittfältsstrategen i synnerhet.
Surclownen startade morgonen med ett parti poker. Bara en vänskaplig sådan. Inga pengar var inblandade, inte vad jag såg i alla fall.
7 kommentarer:
Bara Joe Strummers uppståndelse, Foppas comeback kan vara större än Sagan om Surclownens Återkomst. Grät en glädjetår framför skärmen. "Som en kär gammal vän, som man känner igen". SC måste vara en jävel på poker, samma ansiktsuttryck, samma vilken hand han sitter på...
Så sant! Surclownen, eller SC som han också kallas har tidernas bästa "pokerface". Där går det inte att läsa något.
Du ska se att han smyger in färgen!
Min morfars bror Albert (han med Zinken-lägenheten) körde en klassiker när morsan och hennes bröder i unga år spelade poker. När han tittande över axeln på en av bröderna sa med nasal harmynt (och onykter) röst: "-Jag säger ingenting jag, men Lennart har par i damer"...
Det är nästan som om jag känner Albert fast jag aldrig träffat honom.
Vad SC inte vill berätta är att han tog Ryan Air till London, med en packe Situation Stockholm under armen. Går det så går det, tänkte han. Gick inte så bra. Bytte stil för att smälta in. Gick väl sådär. Gav upp och återvände hem till Nämdemansbacken utan att ha sålt ett enda ex. Allt ligger dumpat i en papperskorg på Skogskyrkogårdens T-bane station.
Hur som helst är det underbart med den förlorade surclownens återkomst. Fast det är på gränsen till kusligt att han nästan smyger in en "Flush", det första han gör.
En annan fin liten Näslund-anekdot som jag gillar är att Papa-Sörra aldrig ville visa vad han hade för kort när de andra lagt sig - till övriga spelares vrede.
Skicka en kommentar