Frågan är då som följer: Varför måste Ulf fingra i håret sitt hela tiden?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En blogg om allt och inget...
Bloggarkiv
-
▼
2012
(571)
-
▼
oktober
(42)
- Bara gamla gubbar på morgonen
- Grateful Dead - Country Joe And The Fish 2-2
- Grateful Dead - Country Joe And The Fish 2-1
- Vi ställer tillbaka klockan
- Grateful Dead - Country Joe And The Fish 1-1
- Grateful Dead - Country Joe And The Fish 1-0
- En bluesman
- Fredagsmys med Chuck
- En fredag i vinterns ytterkant
- Mitt namn är Makoto. Kawabata Makoto.
- Dagens 7-tummare
- Nytt album
- Den sista färden
- Neil och Stetsonhattarna
- Trumma med Joe
- Den långa versionen
- Söndagspyssel
- Ikväll sitter även jag och tittar på Magical Myste...
- Heere´s weekend!
- Grodor
- Bollen är rund
- Younger Than Yesterday
- Resan från gårdagen till morgondagen
- Träffsäkert med en orm på omslaget
- Åter snurrar vinylen
- Tyskland rockar
- Dagens 7-tummare
- Peter Apelgren - bloggens fyr i mörkret
- Löss?
- Dagens 7-tummare
- Läktarvåld
- Bo Browne och Jackson Hansson
- Ett grattis till Johnny
- Män med glasögon
- Kommissarie Späck
- Kattastrofalt roligt inlägg
- It was 50 years ago today
- Engelbert Humperdinck - del fem
- Engelbert Humperdinck - del fyra
- Engelbert Humperdinck - del tre
- Engelbert Humperdinck - del två
- Engelbert Humperdinck - del ett
-
▼
oktober
(42)
2 kommentarer:
Bra iaktagelse angående håret! Det här måste vi gå till botten med.
Jag vill så gärna tycka om en Ulf Lundell-platta igen, men jag blir alltid besviken. Ska försöka igen men jag tycker inte det låter lovande. Singeln, är den vanliga Ulf Lundell-rocklåten. Låter exakt lika varje gång. Det svänger inte.
Jämför inte med hans tidigare alster, då går det lättare.
Skicka en kommentar