Marraccas och tamburin

Inget blogginlägg igår och anledningen till det hade inget att göra med att jag blev knockad av Tom Petty And The Heartbreakers i Globen. En bra konsert men inget utomjordiskt. Att marraccas hädanefter är ett coolt instrument att spela måste väl alla vara överens om. Jag har aldrig sett någon spela marraccas med mer pondus än vad Tom Petty gjorde i torsdags. Världsklass!

Jag har heller aldrig sett en sådan stor tamburin som Jonathan Wilson spelade på under en låt.

Tamburinen var typ som denna fast med fyra stycken dubbelrader istället för två. Det var mer som att spela på en hel orkester istället för att spela på ett instrument.

Nu åker fransjackan på

 

Vem kan bära upp en fransjacka? Det har vi pratat om förut. Neil Young gör det och gittaristen i The Higher State gör det också. Till den skaran ansluter nu också kvällens huvudrollsinnehavare; Tom Petty. Se bara hur rak i ryggen han står! Om tre timmar startar Jonathan Wilson och om ca. fyra och en halv så står TP och hjärtekrossarna på scenen i ett fullspäckat Globen! 

Nej, nu ska fransjackan och den höga hatten på! Jag beger mig härmed mot nordligare breddgrader (Globen). 

When the time gets right
I'm gonna pick you up
And take you far away
Fro m trouble my love
Under a big old sky
Out in a field of green
There's gotta be something
Left for us to believe

Oh, I await the day
Good fortune comes our way
And we'll ride down the King's Highway
Yeah Yeah

N o you can't hide out
In a six gun town
We want to hold our heads up
But we gotta stay down
I don't want to end up
In a room all alone
Don't want to end up someone
That I don't even know

Lover I await the day
Good f ortune comes our way
And we'll ride down the King's Highway
Yeah Yeah

Lover I await the day
Good fortune comes our way
And we'll ride down the King's Highway
Yeah Yeah

Lover I await the day
Good fortune comes our way
And we'll ride down the King's Highway
Yeah Yeah

De rätta färgerna

Kevin Tihista´s Red Terror kallar sig en 44-åring från Chicago. På senaste albumet "On This Dark Street" hittar jag mild, melodiös sommarmusik.

"Campa i klaveret" heter en buskis i husvagnsmiljö som kommer att spelas på Vallarna friluftsteater i Falkenberg i sommar. Medverkande kommer Claes Månsson, Jojje Jönsson och Siw Carlsson att vara. 

Nya besked angående "Den blomstertid" i morgon på avslutningen; vi kommer att sjunga båda verserna (nu ser jag ju i och för sig att det finns fler verser på den psalmen...)

Det ryktas att det kommer att serveras smörgåstårta under morgondagen!

Två dagar kvar till Petty i Globen. Förbandet känns också väldigt intressant då

Jonathan Wilson kommer att äntra scenen. Kanske blir det två stycken t-shirt inköp! Har grämt mig i 20 år att jag inte köpte Tom Petty´s psychedeliska t-shirt förra gången han var i stan.

Blå/gul var gårdagens färger, eller hur!?

Två flugor i en smäll

Nä, det är tydligen för svåra gåtor på bloggen. Nattvakten skulle svaret vara på den kniviga gåtan. Bättre lycka nästa gång!

Som om det inte vore nog att ha turen att få se Tom Petty den 14 juni på Globen,

nu är det nämligen klart att Jonathan Wilson kommer att agera förband till Mr Petty och hjärtekrossarna! Vilken nyhet! Det kommer att bli en fantastisk afton på den 7.e (eller om det var den 12:e) raden, parkett!!!

Nu var det längesedan jag lyssnade på Velvet Undergrounds "Venus in furs" så jag passade på att plocka fram den till frukosten. Vilken fantastisk låt! Det visste jag ju redan i och för sig...

Bloggåret 2011

Bloggåret 2011 har varit likt de andra åren här på bloggen. Dvs det har varit höga berg som blandats med riktigt djupa dalar. I Januari förekom denna konversation på bloggen:

Rogga S sa... Lyssna på Motvinds "Lära för livet" från TV-serien.
Men va bra - superbra!

Rick sa... Hur kom du på att leta upp Motvind?

Rogga S sa... Spotify - och det ena ledde till det andra.

Näsan sa... "och det ena ledde till det andra"... Då skulle man ju börjat med Crack vid det här laget Rogga!

I april hade vi en Eddy Grant vecka. Var någon annanstans kunde du hitta det?

Skräckveckan i augusti var en succé som kanske kommer att återupptas.
Jag funderar på att ha nattvandringar på Skogskyrkogården med tipspromenader som givitvis har skräcktema. Återkommer i ämnet.

I september var det limerickar som gällde ett tag:

En man bördig från Mo,

hade jobbat hela sommarn med bron´
Han hade plattor men kände att det är någon jag saknar,
och en natt han kallsvettig vaknar:
"Jag har inte "The Dark side of the moon"!

Roggas limerick följdes snabbt upp av Näsan:

En kille som kallades Rick,

köpte alla skivor han fick.
Då han på bloggen modigt tordes skriva,
"jag har inte världens kändaste skiva".

Resultatet blev väl sådär. Jag kände att jag själv måste kliva in:

En tvåbarns far från Salmo

försökte skriva en limerick på bloggen
han rimmade på Rick och fick
och utnämnde "The Dark Side Of The Moon" till världens kändaste skiva.
Bloggen har också fått, vad jag vet, två nya följare. Den ene är Facebook-killen som under året gjorde en riktig kamratrensning så att de flesta flög ut från kamratlistan ( så även bloggmaster). Jag pratar förstås om Jan Hedström. Han har väl varit inne förut men det känns som om han har rotat sig fast mer nu (än fast det var ett tag sedan han gjorde kommentar).

Mikael är den andre följaren som alltid har synpunkter och åsikter på det mesta men framförallt tecknad film, Jeff Lynne/ELO och Modo. Trevligt att ha er ombord!

Andra som har fört en mer tillbakadragen tillvaro är Zacke, Göran H, Öjje, Jöjje, Snacka Gojje, Arvid och Simon. De kanske kommer tillbaka, vem vet.

Årets plattor

Jag berör den berömda toppen av isberget och gör det lätt för mig genom att endast lista den bästa utländska och den bästa svenska skivan.

Den bästa utländska blir förstås Jonathan Wilson - Gentle Spirit.
Det var länge sedan en skiva knockade mig så kolossalt och höll mig fast så länge som denna underbara Pink Floyd inspirerande skiva gjorde.

Den bästa svenska skivan är Me And My Army - Thank God For Sending Demons.
Efter att ha sett Kleerup och co på Skavlan så har detta album varit # 1 av det svenska som kommit. Heja dig Kleerup!
Ha ett gott nytt år så ses vi nästa år, dvs i morgon!

Jag avslutar med Alfred Tennyson´s Nyårsklockan, hur många var det som kunde det igår på "På Spåret"?

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten

mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning öfver land och vatten!


Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.


Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.


Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar
och forngestaltningar af split och kif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.


Ring, klocka, ring . . . och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!


Ring in den tid, då andarne befrias
ur själfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidade Messias!

Succen: Matveckan del 3

Potatismos och köttkorv en onsdagskväll, vad kan vara bättre? Riktigt god köttkorv vill jag säga. Till det hade jag Johnnys senap. Musiken stod Jonathan Wilson för.

Krydda med Jonathan och Graham

Jonathan Wilson gör George Harrisons "Isn´t it pity" tillsammans med Graham Nash på Mojos hyllningsplatta till den gamle Beatlesgitarristen. Har inte hört den men det låter onekligen som en dröm i sammet.

Skjuter iväg min fem i topp lista på de godaste kryddorna.

1. Kardemumma
2. Curry
3. Oregano
4. Kanel
5. Timjan

Inga större sensationer alltså.

Just när jag ska koppla ner bloggen hittar jag den här bilden på en gammal hederlig svensk kvarting! Explorer också! Det fina gamla märket med det klassiska vikingaskeppet på. Anledningen till att just Explorer är med i detta inlägg är smaksättningen. Det handlar alltså inte bara om äkta svensk a-lags brämpa utan här har man förgyllt (eller förstört) originalsmaken med att tillsätta äpple och just kardemumma. Jag vet inte vad jag ska tro. Är detta ett nytt påfund eller är det jag som tappat kontakten helt med Explorer de senaste åren?!

Vem saknar R.E.M?

Georgias stolthet har beslutat att lägga instrumenten på hyllan. "Collapse Into Now" blev spiken i kistan och jag måste erkänna att jag inte varit så engagerad i deras öden de senaste 19 åren. Michael Stipes ditmålade Zorromask säger allt.

Fredrik Strage kallar den gamla Bruce Willis filmen "The Last Boy Scout" för "Die Hard 2,5" och jag blir genast sugen att se den.

Har du upptäckt Jonathan Wilson ännu? Mr Wilson kommer att agera förband till Wilco under deras europaturné.

Skräckfritt

Oj vad skönt att få lämna skräcken bakom sig och kliva in i en ny vecka. Skräckveckan kändes verkligen som en urladdning. Det jag kommer att sakna mest från förra veckan är friidrotts vm. Jag har strött rosor över denna trio tidigare men jag känner att jag måste göra det igen; Jakob Hård, Anders Gärderud och Jonas Karlsson troligtvis är den bästa kommentatortrojkan som svensk tv bjudit på.

För dryga tre år sedan blommade bloggen som bäst. Inlägget om Doktor Snuggles drog in hela 38 st kommentarer!
http://fuzzacidflowers.blogspot.com/2008/08/doktor-snuggles-r-en-serie-som-jag-kan.html

Jag tror inte jag har tjatat tillräckligt om Jonathan Wilson. Mannen är en länk mellan Pink Floyd (tänk dig "Wish You Were Here") och Steve Miller ("Fly Like An Eagle") och kan inte bara avfärdas med en axelryckning utan måste ges en chans.

Jonathan Wilson



Jonathan Wilson - Natural Rhapsody

Jag skriver ingenting mer än att detta är det bästa jag hört på väldigt, väldigt länge.