fredag, december 30, 2011

Våga vägra rakhyvel. Hipp hurra för Jeff Lynne idag!

Mitt i denna psykedeliska yra som råder på bloggen måste vi ändå passa på att fira en 64-åring idag. Likt Benny Andersson så vägrar Jeff Lynne att någonsin raka sig.
Frågan som följer blir: När lyssnade du på "Armchair Theatre" senast? Jag minns inte när jag gjorde det. Tror inte att det kan ha varit denna sida milleniumskiftet.

14 kommentarer:

Mikael sa...

Så sent som i somras lyssnade jag åtminstone på några av låtarna på skivan, bl a underbara Now You're Gone.

Googlade efter bilder på en skägglös Jeff och hittade åtminstone denna på bandet Idle Race. Jeff står tvåa till vänster. Med skägg samt i detta sällskap ser han dock ut att trivas bäst!

Mikael sa...

http://www.youtube.com/watch?v=aIV04TaMk6s

Rick sa...

Jag hade "Armchair Theatre" på vinyl, skaffade den aldrig på CD. Kanske en anledning till att jag inte lyssnat på den de senaste 11 åren...

Näsan sa...

Lätt ett av de fulaste omslag jag någonsin sett (med seriös artist skall tilläggas, dit räknas inte diverse dansband)! Är skivan bra?

Rick sa...

Ja man kan ju undra hur Jeff tänkte när han gjorde detta photoshopomslag.

Hur musiken låter vågar jag mig inte på, jag har för mig att den var helt ok med vissa höjdpunkter (den förklaringen passar på de flesta plattor ser jag nu...).

Jag lämnar över recensionsbiten till Mikael som har den färskare i minnet.

Mikael sa...

"Helt OK med vissa höjdpunkter" stämmer bra. Jag har den också enbart på vinyl och även om jag har fungerande vinylspelare inkopplad med stereon blir det inte så ofta jag spelar vinyl. Har förresten även kassettspelare inkopplad och jag lyssnar nog - faktiskt - oftare på kassetter än på vinyl. Funkar utmärkt!

Rick sa...

Att lyssna oftare på kassett än på vinyl är en fantastisk företeelse. Vad är det du lyssnar på kassett?

På tal om kassett, har du sett detta gamla inlägg ?: http://fuzzacidflowers.blogspot.com/2008/03/kassettband-och-brderna-peter.html

Mikael sa...

Jag har kvar i princip alla gamla kassettinspelningar av diverse LP-skivor...plus alla egenprodcerade blandband! Ljudet är förvånansvärt bra och en klassiker är att köra en ellera flera kassetter medan man diskar. Eller när man kör långfrukost (=flera koppar te plus en god bok) på helgerna. Eller heta sommardagar när man lapar sol på balkongen.

Kassettbandsinlägget är fint! Happy Tape hade tveklöst den mest klassiska designen - synd bara att det var ett av de sämsta märkena rent ljudmässigt :-)
Sämsta valet var nog Happy Tape C120. Då var man garanterad bandtrassel och avknipsade band.

Men, det gick ju att laga :-)

Rick sa...

Du går från klarhet till klarhet Mikael! I andra sammanhang skulle du bli kallad för kuf och nörd och bli hånad, men här på bloggen blir du hyllad som en kung som återkommer till fosterlandet efter en mycket hård och lång strid i främmande land.
Leve konungens återkomst!

Hur många kassetter rör det sig om? Jag tror att jag låg runt en 5-600 kassetter när det var som mest. De som jag har kvar nu är med gamla Veda-inspelningar på.

Happy Tape kassetterna gick endast att köpa på Åhléns om mitt minne inte sviker mig. Det skulle aldrig falla in en seriös radiohandlare att befatta sig med dessa hafsverk.
Se dagens inlägg för en kassett med lika dålig ljudkvalité som Happy Tape!

Mikael sa...

> I andra sammanhang skulle du bli
> kallad för kuf och nörd och bli hånad

Jag vet :-)

Mikael sa...

Jag gjorde en snabb beräkning och det är ca 400 kassetter, men då ingår en laddning med diverse inspelade barnskivor (mest Disney och Astrid Lindgren) som jag spelade in åt döttrarna när de var små.

Rick sa...

Ingen Televinken?

Mikael sa...

Nä...fast det finns nog kvar EP-skivor från Barnens trafikklubb.

Apropå det minns jag plötsligt att en av dessa Televinken-skivor innehöll en lång sekvens när han var ute och åkte bil med Anita, och att detta motorljud lät betydligt tuffare på 78 varv än på 45 :-)

Rick sa...

Jag har två Barnens trafikklubb på vinyl + lite annat. Televinkens skattjakt är en svensk klassiker. Utgiven av Åhlens/Tempo. Bara det är klassiskt!