Fredagskul med Leif

Camper Van Beethoven. Inte helt olikt Go-Betweens i vissa stunder och tidigare nämnda David Lowery låter inte så långt ifrån Robert Forster. På albumen "Our Beloved Revolutionary Sweetheart" (1988) och "Key Lemon Pie" (1989) när de magiska höjder. Lyssna på "One of this day", "Jack Ruby" och "Sweethearts". Jajamän, finns på Spotify.

Bandade "Pluras kök" och såg det igår. Leif GW Persson är fruktansvärt rolig i sin vimsiga uppsyn. Hans kommentar att gitarriff inte var något utan att de hellre skulle ha en tävling i "Mördare jag mött" är av högsta klass. Leif skulle med lätthet kunna uppträda på Norra Brunn och göra succé.

Mannen som har Beethoven på sitt samvete

Med band som Camper Van Beethoven och Cracker på sitt samvete så känns den första soloplattan med David Lowery , som fått namnet "The Palace Guards", som en kär gammal vän jag har hejat på under mången år på väg till jobbet, på Hemköp, hos tandläkaren, på pressbyrån, ja överallt. Jag tror att det är hög tid att damma av de gamla Camper skivorna.