Handlingen i korthet: En privatägd Boeing 747, ägd av den rika filantropen Philip Stevens (James Stewart) håller på att transportera inbjudna gäster. Med på planet finns även mycket värdefull konst, vilket får andrepiloten och en grupp män att försöka kapa planet och landa det på Bahamas för att kunna ge sig iväg med den värdefulla lasten. Men något går snett och planet havererar i havet och nu måste en stor räddningsinsats inledas.
Att denna film skulle vara en uppföljare till en annan film var inget jag visste när jag satt där i biomörkret snaskande på en fruktnickel.
Första filmen i denna serie hette "Airport - flygplatsen" och kom 1970. 1974 var det dags för ytterligare en katastrofilm med flygplan i centrum; "Katastroflarm" blev den svenska titeln vilket kanske är mer intressant och fantasifullt än "Airport´74" Handlingen till "Katastroflarm" är det bästa, vad sägs om: Sedan en Boeing 747 under flygning kolliderat med en Beech Baron har ett hål rivits upp i cockpit och piloterna omkommit. En flygvärdinna tar över spakarna.
Det kom en fjärde film i serien också, "Airport´80". Jösses! är min reaktion.
Till sist vill jag bara meddela att min Dylanresa fortsätter och idag har det blivit
Nashville Skyline (1969)
Selfportrait (1970)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar