Lyssna på gammalt

Won't you please let me go

These words lie inside they hurt me so
And I'm not the kind that likes to tell you
Just what I want to do
I'm not the kind that needs to tell you
Just what you want me to


I saw you this morning
I thought that you might like to know
I received your message in full a few days ago
I understood every word that it said
And now that I've actually heard it
You're going to regret


And I'm not the kind that likes to tell you
Just what you want me to
You're not the kind that needs to tell me
About the birds and the bees

Do you find this happens all the time
Crucial point one day becomes a crime
And I'm not the kind that likes to tell you
Just what I want to do
I'm not the kind that needs to tell you


I've lost you [x5]
I've lost you [x5]
I've lost you [x5]

Lyssnade på New Order - Power, Corruption & Lies igår och hade nästan glömt bort hur bra den var.
Så kan det gå!

3-3

Att det skulle varit musiken jag lyssnat på under veckan som gjorde att migränen däckade mig igår vill jag ha osagt, för så illa lät det inte. De två plattor som fick äga luftutrymmet var

Gary Numan - Replicas och

New Order - Movement.

Gary, ständigt denna Gary. Ena dagen mörkt hår, andra dagen ljust. Man vet aldrig var man har honom.

Här följer ett bildsvep för en uppdatering av herren i fråga.

New orders "Movement" var ju en fullvärdig uppföljning till Joy Division. Känns idag som en platta där man inte vet vilket ben man ska stå på. 

Varför ska bara Gary få ett bildsvep och inte New Order? Så får det ju inte bara vara, någon rättvisa måste det finnas.

Jaha, nu blev det orättvist ändå eftersom New Order fick med tre bilder och Gary bara en. Det ordnar vi på en gång.

Såja, nu blev det rättvist. 3-3 som inlägget så fint heter.

Måndag

Veckospecial på bloggen!

Denna vecka kommer bloggen att specialisera sig på veckodagssånger. Vi börjar som sig bör med måndag.

Min personliga favoritlåt som får symbolisera måndagen är New Order´s "Blue monday". Jag vet inte hur många blandband som den låten medverkade på under 80 och 90-talet och den håller mycket väl i sammanhanget än idag (hade du med den i lördags Mats N?)

Andra låtar i kategorin måndagslåtar som måste få ett omnämnande är The Bangles "Manic Monday" och The Mamas & The Papas "Monday, monday".

Begel and Jeremiah

Två mörka män och en trummaskin. Det var det det handlade om. Och om mörk sång. Mörk sång i samma anda som Ian Curtis. Att sedan krydda på alltsammans med New Order melodika var bara en bonus. Trummaskinen var ingen riktig trummaskin utan "trummorna" från en liten Casiosynth. De som var och såg bandet kanske minns dem än idag. Troligtvis gör man inte det. De skapade inga rubriker med sina två spelningar på musikhuset i Ö-vik 1986. De bara dök upp för att sedan försvinna. Ryktena säger att de existerar än idag och att de fortfarande har planer på att spela in musik tillsammans igen någon gång i framtiden.