Vi ställer tillbaka klockan

Mitt i den tuffa bataljen mellan Grateful Dead och Country Joe And The Fish måste vi bara återknyta till lördagens premiär av "Så mycket bättre". Miss Li och Olle Ljungströms framträdande var av högsta klass och jag ser fram emot fortsättningen.
Vi backar 32 år till 1980 och Bälinge Byfest.

Reflektioner:

* Olle spelar på en Vox teardrop
* Dan Sundquist har slips
*Reeperbahn låter väldigt mycket Television här.

Åka från Haninge för att köpa bröd

Lyssnade på Reeperbahns "Intriger" till frukost. Att den var så dålig hade jag helt glömt bort!

Mycket hände på affären igår. En mycket skum hantverkare (enligt klädseln ägnade han sig åt det yrket) stod för mig i kön på Hemköp. Han berömde deras hembakade bröd och sa att han åkte genom hela stan för att köpa det. - Det är livskvalité det, sa han. - Liksom att köra utan tak, fyllde han på med och pekade på bilen som stod utanför vid vägkanten. Ett förbud mot att stanna finns precis där men hantverkaren i fråga hade ett eget vattentätt skyddssystem. Han hade nämnligen fällt upp motorhuven samtidigt som varningsblinkersen stod på. När han var klar så gick han bara ut till den felparkerade bilen, stängde huven och åkte iväg. Du milde! var en tanke som for igenom mitt huvud.

Ett halvt sekel

Jag skrev om honom tidigare i veckan men det är nu det ska slås på dom stora trummorna och blåsas i dom största trumpeterna; Olle Ljungström fyller 50 år!

Jag minns mitt första möte med Olle. Datumet var den 12 oktober och året var 1981. Dagen minns jag också med säkerhet, det var en måndag. Det var Reperbahn på Måndagsbörsen och den största musikaliska influensen kom just då från detta program.

Klockan kunde ha varit runt 22.15 och jag var förmodligen väldigt trött vilket jag ofta var just vid denna tidpunkt på dygnet just vid denna period i livet. Peter Korhonen räknade in med att slå trummpinnarna mot varandra, 1-2-3-4. Sen drog de igång. Jag blev inte imponerad. Svensk musik var alltid intressant och detta farliga band från huvudstaden var inget undantag men det grep inte tag riktigt.

Låten hette "Förnedringen" och var helt ok. "Jag samlar upp inför summeringen" sjöng den mörke sångaren. Han hade en väldigt stor träfärgad gitarr. Vid varje tillfälle han fick backade han bort ifrån mikrofonstativet för att därefter gå "ryckigt" tillbaka för att sjunga nästa strof. Gitarrsolot mitt i låten var av det enkla slaget, dvs ett fast grepp om gitarrhalsen och sedan dra plektrumet upp och ner för att kväsa fram det vassa, entoniga gnisslet.

Klockan hade nu säkert tickat vidare till 22.19 och det är nu vi kommer till själva kärnan på denna historia. "Vackra livet" startar med ett gitarrplink/riff, trummor och bas smyger tillsammans bredvid varandra samtidigt som en tamburin förtjänstfullt spelad av Renée Martinez ligger på som en envis spyfluga runt en sockerbit. Den mörke sångaren som är Olle går fram till mikrofonen för att börja sjunga men tvekar och väntar en slinga till. Dan Sundquist som spelar bas och som är på något sätt kapellmästare för ensemblen sneglar snett bakåt höger för att som göra upp med resten i bandet att -Vi kör en vända till grabbar!

Olle tar ny sats: "Han låg i sängen/drog ett nytt bloss/och smektes av lågor/till sömns". 0:55 in i låten hörs ett horn för första gången. Ett likadant horn som man kunde se på varje postkontor. Ett instrument man knappast förknippar med pop men här var det till belåtenhet. Ett musikaliskt stycke med en vacker melodi spelad av hornet innan Olle mummelsjunger - Det vackra livet, varpå Dan Sundquist svarar - Aaaaaaaaaaaaaaaaa. Informationen hade nått från Hamburger börs 55 mil norröver till en snurrfåtölj på Villagatan. Där och då förstod jag hur det skulle låta. Att de senare avslutade sitt uppträdande på börsen med att spela titellåten från nya lpn "Venuspassagen" minns jag som i ett sömndrucket rus. Kan till viss del ha berott på till viss del av mitt ständiga sömnbehov. Detta var bland det bästa jag sett fram till den stunden. Det kändes nytt och framför allt väldigt fräscht.

Dagen efter begav jag mig till Östmans Musik för att införskaffa detta mystiska band. Kan de finnas här uppe? var en av frågorna som studsade runt i huvudet. En snabb bläddring i R backen och plötsligt stod jag med en svart lp-skiva i handen. En suddig bild och en text som lydde: Reeperbahn - Venuspassagen.

För att nu snabbt avsluta denna anekdot kan jag nämna att låten "Det vackra livet" inte fanns med på "Venuspassagen" utan kom först på nästkommande platta "Peep-show". Mycket konstigt kan jag tycka än i dag.

Jag kommer att fira för fulla muggar idag. Muggarna kommer givetvis att vara fyllda med rosévin, allt annat känns fel. Grattis Olle!

En skylt som liknar en skylt

”Mickes blogg från skivbutiken” är en sjukt imponerande blogg som jag hittade igår. Micke har två skivaffärer vid Hornstull och skriver om skivor från sin skivaffär. Härliga genomgångar av plattor, låt för låt. Imponerande!!!: http://www.mickes-cdvinyl.se/wordpress/
Det var där jag köpte Reeperbahn´s ”Samlade Singlar” för 20:- för några år sen.

The Squires Of The Subterrain – Feel The Sun låter Beatles i kubik och då mera “White Album” än “Please Please Me”. Bra så det förslår!

Orgeldriven engelsk psykedelia ifrån 1969? Five Day Rain? Absolut! Deras självbetitlade album kan väl rekommenderas.

Blev medlem i ”Gris och skridsko föreningen” förra sommaren och nästa helg är det dags för mitt första årsmöte. Denna gång utan Kalle Sändare himself som tydligen inte är så pigg längre, tyvärr. Vad är nu Gris- och Skridskoföreningen?
”Gris- och Skridskoföreningen, GOSF är en en ideell förening där medlemmarna lyssnar på andra som pratar i telefon. Kalle Sändare är en förgrundsgestalt för denna underhållningsform i Sverige, men GOSF är ingen vanlig vänförening eller fanclub till Kalle Sändare. Skulle man fråga Kalle Sändare själv skulle han svara att Gris- och Skridskoföreningen helt enkelt är en förening för föreningar. Men man skulle helst inte säga det till någon.
Kalle Sändare själv är hedersordförande och medverkar oftast vid föreningens möten. GOSF bildades formellt den 26 augusti 2005 i huvudsak för att högtidlighålla Kalle Sändare och dennes telefonsamtal från 1960-talets mitt och framåt. Syftet med föreningens verksamhet är i grunden att förvalta den skatt av outgivna Kalle Sändaresamtal som föreningen nu förfogar över, på bästa sätt för Kalle Sändare och föreningens medlemmar.
Föreningens namn dök första gången upp i början av 1970-talet när grisar såldes via Televerkets växelsystem (samtalet finns bl.a utgivet på CDn Klassiska spår 2007).
GOSF anordnar årligen ett antal sammankomster vilka i regel är öppna för både medlemmar och allmännheten. Möten hålls runt om i landet men mest frekvent i bl.a Stockholm, Göteborg, Jönköping och Borås.” (Wikipedia)

Synd att Spinning Sisters åkte ut på tv4´s talangtävling igår. De hade varit spännande att se vad de skulle hitta på efter att de stod på styret och sadeln och klappade händerna. Bert Karlsson lyfter ju upp hela programmet! Han passar perfekt in som den negativa poolen i en jury, men han var beskedlig igår.

Missa Inte Rolf Hammarlunds program ikväll om sextiotalet, som fyndigt döpts till ”Sixties”, tänker jag inte missa. Kl. 21.00 på SVT 1. Creedence och Donovan avhandlas denna gång. Jojje Wadenius medverkar också!

Ikväll kommer också ”När Lammen Tystnar” på trean. Det är humor det…