Nä, det där med att bojkotta var ingenting för mig. Jag är tillbaka och laddar nu upp inför adventskalendern som startar i morgon. Vem minns inte fjolårets succé här på bloggen! Vad ni än gör så missa inte detta.
måndag, november 30, 2009
söndag, november 29, 2009
lördag, november 28, 2009
Kung Bosse åter i rutan
Åh vad nostalgiskt härligt att få se en engelsk ligamatch från 1978. Manchester U - West Bromwich räknas visst som en klassiker. En riktig klassiker är ju Bosse Hansson. När jag såg honom sitta i studio soffan och höra hans röst så påminns jag om hur mycket svensk idrott han egentligen är. Bosse var uppretad på alla omfamningar och kramar som det utdelas nuförtiden. Nä, en kort hälsning med en uppsträckt arm räcker gott och väl, tyckte Bosse.
Bosse var väl den som fick det stora förtroendet att kommenterade kungabröllopet 1976. Han gjorde det med bravur vill jag minnas.
Bosse var väl den som fick det stora förtroendet att kommenterade kungabröllopet 1976. Han gjorde det med bravur vill jag minnas.
Arne Hegerfors som kommentator från ett kallt och snöigt Old Trafford var också mycket roligt att höra.
Some folks like water, some folks like wine
Årets bästa konsert är ett faktum och aldrig har väl uttrycket "Gammal är äldst" passat bättre än till denna konsert. Jerry Roslie lät som om han hade blivit blästrad i halsen och Rob Lind´s saxofon lät som om han hade låtit den badat i kaustiksoda. Larry Parypa´s stadiga gitarriff var som en matta av sandpapper i bakgrunden. Kvällens stora behållning var dock den nyinsatte bassisten Freddie Dennis. Utseendemässigt var likheten mycket stor med Söderkåkspolisen Karlsson alias Sune Mangs och rösten påminde om en skrovligare John Fogerty. Tror faktiskt inte att jag hört någon bättre rockröst live någonsin. Nedan kan du lyssna en liten bit på "Strychnine".
Till extranumret dök delar av The Hives upp på scenen och Vigilante Carlstroem (här till höger) riffade på i gammal god stil. Snygg gitarr hade karln i fråga också.
Till extranumret dök delar av The Hives upp på scenen och Vigilante Carlstroem (här till höger) riffade på i gammal god stil. Snygg gitarr hade karln i fråga också.
Etiketter:
Freddie Dennis,
Jerry Roslie,
John Fogerty,
Larry Parypa,
Rob Lind,
The,
The Sonics
fredag, november 27, 2009
torsdag, november 26, 2009
onsdag, november 25, 2009
Förra året vann jag en Skodamössa
Såg på nätet att det finns en sport där man kombinerar schack och boxning. Du milde tid, låter som om det är nåt Hip Hip gänget hittat på.
Nej, resan i Dylanland är inte över. Följande stationer har jag nyligen passerat:
Oh Mercy - 1989
Under The Red Sky - 1990
Good As I Been To You - 1992
World Gone Wrong - 1993
Guldjakten har bara börjat. 9 poäng av 12 möjliga får ses som ett steg i rätt riktning.
Träffade sångaren i Lou Trash & The Rippers igår. Han åt lunch med sin son på McDonalds.
Förra året vann jag en Skodamössa på en tipspromenad på Skodas däckskiftardag. Då kom jag på en hedrande tredje plats. I år blev jag oplacerad.
tisdag, november 24, 2009
B4 II
Ikväll så har jag ägnat tid till att registrera min B4 II utan att lyckas. Att det alltid ska krångla med något! Är det inte datorn så är det bilen. Eller tänderna. Bet bort en bit av en tand när jag åt några polkagrisar. Och sen att Foppa var sjuk och inte kunde vara med mot Linköping är ju som grädden på moset. Vilken underbar kväll det blev.
måndag, november 23, 2009
Psycho
söndag, november 22, 2009
22 november
Father and son
lördag, november 21, 2009
Avsaknaden av paret i husvagnen
Var och såg Kvarteret Skatan på Rival igår. Johan Glans och David Batra är helt lysande i sina diverse rollfigurer och jag fick mig en hel del skratt. Joephine Bornebush gjorde att bra jobb som ny i ensamblen. Jag saknade dock paret i husvagnen (minns ej deras namn).
Ikväll är det dags för cirkus Foppa igen.
Etiketter:
David Batra,
Johan Glans,
Josephine Bornebusch,
Kvarteret Skatan,
Peter Forsberg
fredag, november 20, 2009
Old McDonald had a farm...
Mer 80-tals nostalgi i form av bandet med det lustiga namnet E.I.E.I.O.
De släppte två album med skiftande kvalité varav denna låt "This time", från debutplattan ifrån 1986 får räknas som deras bästa.
Yr av youtube
Jag fladdrar runt på youtube och hamnar in i den australienska 80-tals scenen och blir helt yr.
Hur bra var inte Someloves - Melt, The Stems - Tears me in two, Hoodoo Gururs - Tojo, The Triffids - Wide open road, The Go-Betweens - Right here? + 100 till. Jag blir alldeles yr.
Hela den australienska 80-talsscenen får här representeras av The Stems.
Etiketter:
Hoodoo Gurus,
The Go-Betweens.,
The Someloves,
The Stems,
The Triffids
torsdag, november 19, 2009
Meat Plura
Idag var Plura på Ellens jobb och lagade mat. Jag hade sagt till henne att hon skulle hälsa "Kråkor och konjak" från Näsan men hon tyckte att det skulle bli för pinsamt om han inte visste vem hon pratade om, som om det skulle vara någon risk...
Hur har jag kunnat missa Meat Puppets "Sewn Together"? Riktigt trevlig pop må jag säga.
Dylan & Dead och Handsome Family i papper
Det har tjatats så mycket om The Handsome Family i pappfigurer att jag nu känner mig tvungen att ha med den på bloggen. Varsågod
onsdag, november 18, 2009
Tre friska
Rubriken "Vilken femetta" hade jag tänkt att använda idag men DN var före med en liknande och ÖA lär säkert ha döpt om dagens nummer till just "Femettan". Eller ännu troligare är att dagens nummer heter "Peter Forsberg". Första sidan på DN´s sportsida handlar bara om Modo i allmänhet och Foppa och Macke i synnerhet. Jurrasic Modo är överskriften med en bild på en dinosaurier med hockeyhjälm och klubba. När det var lockoutsäsong så kallades Modo för Real Modo. Äntligen har vändningen kommit.
Yo La Tengo konserten igår ger jag 3 av 5. Ena stunden My Bloody Valentine skrän och nästa Beach Boys harmonier. Bra men jag gick inte i taket.
Jon Spencer från Blues Explosion har ett gäng som heter Heavy Trash. Deras platta "Midnight Soul Serenade" är riktigt bra. Åt Cramps hållet. Låt inte namnet Heavy Trash skrämmer er, det är trevligare än det låter.
Dagens Dylan är "Down In The Groove" från 1988
Etiketter:
Bob Dylan,
Heavy Trash,
Jon Spencer,
Markus Näslund,
Peter Forsberg,
Yo La Tengo
tisdag, november 17, 2009
Nu jävlar börjar upphämtningen!
Foppa och "Macke" i Modo resten av säsongen och jag håller med Näsan: Nu jävlar börjar upphämtningen! Redan ikväll blir det tre friska poäng mot Brynäs då Foppa återigen drar på sig Modotröjan. Macke tränar några veckor för att därefter hoppa in. Jag börjar tro på guld.
Bröderna Näslund samlad på en och samma bild.
Ica reklamen blir aldrig lika rolig igen utan Jerry.
Jag har den
Återhämtningen har fungerat väl efter den mycket tunga konsertveckan i början på Oktober. Nu är det dags igen, inte för en konsertvecka utan för några strökonserter. Yo La Tengo på Kägelbanan ikväll. Ser verkligen fram emot att få dessa tre New Jersey bor i aktion. Kommer jag ihåg att ta med kameran ikväll så finns chansen att det bjuds en eller två bilder på bloggen i morgon.
Den 27:e denna månad är det 60-tals klassikerna The Sonics som besöker Stockholm och 3/4 av Ljusne Airport kommer att befinna sig i samma lokal som garagegubbarna.
måndag, november 16, 2009
Grymt!
"While my guitar gently weeps" har jag nämnt tidigare i bloggen, George Harrisons kanske bästa låt. Kolla in här när Tom Petty, Jeff Lynn, Dhani Harrison och Prince gör sin tolkning. Prince´s gitarrsolo är det värsta jag sett i sitt slag. En sån makalös gitarrist! 3:30 in i klippet börjar showen.
Etiketter:
Bonnie "Prince" Billy,
Dhani Harrison,
George Harrison,
Jeff Lynne,
Tom Petty
söndag, november 15, 2009
Neverending story
Den oändliga Dylanresan som aldrig tar slut har nu nått 80-talet. Hans 80-tal plattor har vi talat om på bloggen tidigare, åtminstone hans tre första (21 januari 2009). Har nu gått igenom
"Slow Train Coming" (1979)
"Saved" (1980)
"Shot Of Love" (1981)
"Infidels" (1983)
"Empire Burlesque" (1985)
1978 mötte Dylan Jesus. Dylan befann sig i ett rum som plötsligt befann sig i rörelse och att "det fanns en närvaro i det rummet som inte kan ha varit någonting annat än Jesus". Samma år såg han Dire Straits för första gången och tog hjälp av Mark Knopfler. Resultatet av det hela är "Slow Train Coming"
Av dessa fem plattor är det "Infidels" som fångar det största intresset från min sida. Inblandningen av Mark Knopfler, Sly & Robbie gör det hela till en smakfull gryta.
Nä, nu ska jag ut på en löptur innan "Vem kan slå Filip och Fredrik".
Ha en fortsatt trevlig söndagskväll.
"Slow Train Coming" (1979)
"Saved" (1980)
"Shot Of Love" (1981)
"Infidels" (1983)
"Empire Burlesque" (1985)
1978 mötte Dylan Jesus. Dylan befann sig i ett rum som plötsligt befann sig i rörelse och att "det fanns en närvaro i det rummet som inte kan ha varit någonting annat än Jesus". Samma år såg han Dire Straits för första gången och tog hjälp av Mark Knopfler. Resultatet av det hela är "Slow Train Coming"
Av dessa fem plattor är det "Infidels" som fångar det största intresset från min sida. Inblandningen av Mark Knopfler, Sly & Robbie gör det hela till en smakfull gryta.
Nä, nu ska jag ut på en löptur innan "Vem kan slå Filip och Fredrik".
Ha en fortsatt trevlig söndagskväll.
Etiketter:
Bob Dylan,
Mark Knopfler,
Robbie Shakespeare,
Sly Dunbar
Lika som bär?
lördag, november 14, 2009
P-A Gullö
Jag gjorde en sökning av P-A Gullö på Wikipedia och hittade "bara" detta:
"Per-Anders Gullö, även kallad P-A Gullö, född 1959, är en svensk sportkommentator i de Kinneviksägda TV-kanalerna". Jag minns faktiskt inte om P-A var bra eller inte. Det enda jag minns var hans kolossala fluga som han envisades att bära.
"Per-Anders Gullö, även kallad P-A Gullö, född 1959, är en svensk sportkommentator i de Kinneviksägda TV-kanalerna". Jag minns faktiskt inte om P-A var bra eller inte. Det enda jag minns var hans kolossala fluga som han envisades att bära.
Pojkarna på Manhattan
Paul Myerberg eller Paul Martin heter en singer/songwriter som växte upp på Manhattan under 60-talet och släppte några singlar som finns samlade på albumet som kort och gott heter "Paul Martin". Mycket bra garage/psychedelia.
Dagens Dylan är "Street Legal" från 1978. Skönt sound har han fått till. Snart är 70-talsresan slut och 80-talet tar vid och det är inte lika spännande.
Jag är osäker på vilket kort jag ska satsa på ikväll, "Die Hard 4" eller "Day After Tomorrow"...
fredag, november 13, 2009
Fredagen den 13:e (igen?)
Har jag skrivit om fredagen den 13:e i något tidigare inlägg? Själv har jag ingen aning, det är så mycket som har skrivits genom åren och det är inte lätt att minnas allt. Det är i alla fall så jag reagerar när just detta datum faller samman med denna veckodag. Jag undviker extra noga att lägga nycklar på bord denna dag. Nu är det inte bara idag jag undviker det, jag gör det varje dag. Är väldigt noga med det.
Ikväll ska jag och grabbarna på Max och sedan ska jag titta på Rosanne Cash som är gäst hos Skavlan. Det låter som en ganska ordinär Svensson fredag.
Dagens Dylan blir "Desire" från 1976. Jag ska även ge Chris Hillman "Morning Sky" från 1982 ett öra.
Etiketter:
Bob Dylan,
Chris Hillman,
Rosanne Cash,
Skavlan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)