Den 22 februari 1923 föddes Norman "Hurricane" Smith i Edmonton, Middlesex UK. Vem är nu denna Norman Smith? Jo, mellan december 1966 till september 1968 var han inblandad i tre stycken psykedeliska mästerverk som spelades in i EMI studion i London: Pink Floyd "
The Piper at the Gates of Dawn", The Beatles "Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band" och Pretty Things "S.F. Sorrow". I fallet Pink Floyd och Pretty Things så producerade han och i fallet Beatles så var han en hjälpande hand till mästaren George Martin. Är det en slump att denna Mr Smith ligger bakom tre psychklassiker eller är han den gemensamma nämnaren i de tre fallen? Om det tvistar de lärde fortfarande. Själv kan jag bara konstatera att det rör sig verkligen om tre mästerverk i den psykedeliska genren.
 |
Norman och Pink Floyd då det begav sig.
|
3 kommentarer:
Norman Smiths bidrag till Beatles-historien är väldokumenterad, inte minst av den store Beatles-krönikören Mark Lewisohn. I boken "The Beatles Recording Sessions" (London, 1988) skriver Lewisohn att Smith började jobba på Abbey Road-studion 1959 som "tape operator" och att han snabbt befordrades till "balance engineer". I februari 1966 hamnade Smith på EMI:s A & R Department, och ett år senare började han producera Pink Floyd - vilket gör att hans medverkan på Beatles' inspelningar efter 1965 tveksam, för då hade väl Geoff Emerick ersatt honom?
Om Beatles säger Smith: "They used to call me 'Normal' and, occasionally, '2dBs Smith' because on a few occasions I would ask one of them to turn his guitar amplifier down a couple of decibels."
Hurricane Smith blev han 1972 när han fick en etta på Cashbox-listan i USA med Oh Babe What Would You Say, och enligt Lewisohn var John & Yoko de första som skickade grattis-telegram.
Återigen enligt Lewisohn var det dessutom nära att Beatles hade spelat in en av Smiths kompositioner, nämligen 1965 på albumet Help. Det fattades en låt på skivan när Smith erbjöd dem en han hade skrivit med John som tilltänkt sångare. Han spelade upp låten för Beatles och de blev förtjusta och beslöt att spela in den...nästa dag! Men nästa dag hade de tänkt om; "Look, we definitely like your song but we've realised that Ringo hasn't got a vocal on the LP, and he's got to have one. We'll do yours another time, eh?".
Och så spelade de in Act Naturally i stället. Smith hade blivit erbjuden 15 000 pund för låten av förläggaren Dick James, men det var ju om Beatles hade spelat in den; "That was my £15,000 gone in a flash. By the next LP they'd progressed so much that my song was never even considered again."
Helt rätt Mikael att Geoff Emerick ersatte honom men för att detta inlägg ska stämma och för att denna saga skall vara sann så tror jag ändå att Norman, på något sätt, var inblandad i de musikaliska vibrationerna som utspelade sig i studion då. Möjligtvis kom han förbi nån dag och hämtade en kopp te till Ringo vilket kan ha påverkat ett speciellt fill eller något annat viktigt.
Vi låter det vara så.
Hehe, ja det kanske är bäst så. Annars var ju Norman Smith bevisligen med när Beatles på allvar började experimentera musikaliskt med låtar som Norwegian Wood, ett spår som onekligen banade väg för det psykedeliska.
Enligt lite googlande framgår att Smith själv spelade in låten han skrev åt Beatles, Don't Let It Die. Låter faktiskt som nåt Lennon kunde ha spelat in i mitten av 70-talet medan han var ute och festade med Harry Nilsson.
Skicka en kommentar