Younger Than Yesterday

Medföljande till nya Uncut är en CD (inte helt oväntat). Temat denna gång är "16 tracks inspired by the genuies of The Byrds". Med är tre band som varit omnämnda på bloggen de senaste dagarna:

Beachwood Sparks - Sparks fly again
Woods - Hand it out
Allah Las - Vis-a-vis

Ikväll är det som bekant Tyskland-Sverige i VM-kval. Berlin är platsen för dramat och jag passar på att önska fotbollsspelarna lycka till i drabbningen med följande hejaramsor:

* Heja Sverige friskt humör, det är det som susen gör. Heja! Heja! Heja!
*Sassa brassa mandelmassa, vi vill höra nätet rassla. Heja! Heja! Heja!

Ett låtsasband och ett riktigt som kretsar kring 1967

Den amerikanska alltiallot Andrew Gold spelade 1997 med bl.a. hjälp från 10cc medlemen Graham Gouldman in albumet "Greetings From The Planet Love". Projektet blev ett "låtsasband" i stil med XTC´s - The Dukes Of Stratosphear som fick namnet The Fraternal Order Of The All. Bland kraftiga Beatles, Byrds och Beach Boys influenser finner vi denna pärla som är en fin pastisch av Beatles "Tomorrow Never Knows". I bookleten går det att läsa att plattan spelades in i Kaleidoscope Studios August 2 1967 - August 2 1968.

Till frukosten i morse spelades 13th Floor Elevators - The Psychedelic Sounds Of...

En fyrklöver

The Byrds Mr Tambourine Man från 1965 är fantastiskt vackert! Lyssnade i veckan på "Younger Than Yesterday" och blev inte sådär upprymd som jag hoppats på. Är det så att "Younger Than Yesterday" är ett överskattat album?

Pretty Things "S.F Sorrow" har också gått varm under veckan. Brittisk psykedelia inspelad på Abbey Road.

Secret Colours från Chicago, Illinois är en upptäckt jag gjort under veckan. 2010 kom deras debutalbum som fick samma namn som bandet. Indiepop med lite Ride vibbar plus en dos psykedelia.

Jag avslutar dagens färgfyrverkeri med The Resonars debutalbum "Bright And Dark" från 1999. En modern klassiker i genren skrammelpsych med melodier.

Index

De senaste dagarna har jag lyssnat på Michigan-bandet Index. De var aktiva mellan 1967-1970 och musiken blandas i diverse stilar med diverse resultat. De vågar sig bl.a på The Byrds "Eight miles high"vilket får anses som en tuff utmaning. Hur slutprodukten blev till sist går jag inte in på men det är en spännande stund jag fått tillsammans med John Ford IV och co.

Now Is The Time

Officially released as of MARCH 3rd 2012! The LEMON CLOCKS are a new band producing their own brand of special psychedelic power pop rock. Fans of The BEATLES, THE BYRDS, PINK FLOYD, PRETTY THINGS, and TEENAGE FANCLUB take note! Continuing the tradition of such classic albums as "The Piper at the gates of Dawn" "Younger than Yesterday" " Revolver" and "S.F. Sorrow".. The LEMON CLOCKS bring back to us what has been missing in a lot of todays "current" music: Creatively!!! Harmony!!! Melody!!! THE LEMON CLOCKS were born in a hotel room in Liverpool, England where TODD BORSCH, STEFAN JOHANSSON, and JEREMY MORRIS came together and worked on songs for a future album. It was recorded in both Sweden and the USA bringing to the album a true "international pop" flavor! On this sublime cd you will hear a lot of Rickenbacker 12 string guitar, walls of cool harmony vocals, tastey studios effects, and catchy tunes that will be running through your head for days! "NOW IS THE TIME" to discover THE LEMON CLOCKS!!! You'll be glad you did!

Bandet som glömdes

1984 bildade Gregory Webster det eminenta bandet Razorcuts. Under sex år förgyllde bandet omvärlden med diverse popalster som fick ögon att tåras och munnar att le. Rickenbackergitarrerna var så spröda som under The Byrds dagar och melodierna de gjorde blev för alltid odödliga. "Storyteller" -88 och "The World Keeps Turning" -89, båda på Creation är klassiker inom popgenren, som tyvärr aldrig höjts dit av den stora massan.

Efter splittrandet av bandet har Gregory startat up The Carousel och Saturn V. Bloggen återkommer till dessa band.

Så klicka på Youtubeklippet och njut dig igenom det 3 minuter och fjorton sekunders korta mästerverket "Try" signerat Gregory Webster.

Hygien med Mauro och Plura

Detta alternativa omslag till högaktuella The Jayhawk´s Tomorrow The Green Grass är mycket snyggt och jag undrar varför det inte användes. Har lyssnat på plattan ett par gånger nu och jag blir lika glad varje gång.

1991 var första gången jag stötte på dessa herrar med efternamnet Spanic. De liknades (utseendemässigt) med Morrisey och musikaliskt påminner de en hel del om Byrds och ovannämnda The Jayhawks.
Far och son. Har det funnits andra lyckade far och son band? Kommer inte på några.

Mauro och Pluras kök gav inga större nyheter; Plura gick runt barmagad och Mauro härmade Persbrandt. Men jag klagar inte utan tycker att programmet har en hög mysfaktor. Skrattade gott då Mauro beskrev ett stycke ur Pluras kokbok: "Koka tills det är färdigt".

Scenen där Plura vrider ur en citron i handen kändes lite ofräsch då citronsaften rann genom plåstert på tummen... Fräscht och rent är inte det viktigaste i programmet.
-Ska jag tvätta händerna, undrade Lena Philipsson
-Gör som du vill, svarade Plura

Från 70-tals country till Robert Wells på Hemköp

Åren kring då 60-talet gick över till 70-talet spelade en hel del artister och grupper (som i vanliga fall ägnade sig åt pop eller rock) in country plattor. En del var renodlade countryalbum medan en del endast endast dofta cowboyhatt och hästrygg. The Byrds - The Sweetheart Of The Rodeo (1968) och Bob Dylan - Nashville Skyline (1969) är kanske de mest kända med lyckade resultat.

Country Joe McDonald från bandet Country Joe And The Fish släppte 1969 albumet "Tonight I´m Singing Just For You" där han har tagit ut svängarna rejält i sina cowboyboots.

Grateful Dead släppte två album 1970, båda albumen går med lätthet att sortera in i countryfacket och platsar därmed i denna enkla genomgång. Albumen döptes till

"Workman´s Dead" och

"American Beauty".

Såg reprisen på "The Seventies" för någon dag sedan. Året var 1972 och de gick igenom låtar som var populära då. Skillnaden mellan The Osmonds Elvisliknande Las Vegas dräkter och Hoola Bandoola´s "vardagsklädersproggpop" var rätt så slående...

"Down by the lazy river" svänger riktigt bra.

Har jag berättat att jag såg ovanstående skiva på Hemköp för någon dag sedan?

Kort och gott

Tre plattor som fick dagen att gå fortare:

The Byrds - Sweetheart Of The Rodeo

Chris Hillman - Desert Rose

Bob Dylan - Nashville Skyline

The Clockwatchers

Från Eugene, Oregon kommer dessa herrar som kallar sig för The Clockwatchers. 60-tals psychedelia/garage med farfisa ena stunden för att i den andra låta som The Byrds yngre bröder. En underbar upptäckt. Här kan du lyssna på "I know if you´re sleeping".

The Parties skickar en påskhälsning

Ett omslag med en sådan vacker gitarr i blickfånget kan inte vara annat än lyssningsvärd. The Parties "Can´t come down" (Rainbow Quartz 2008) låter som The Grip Weeds tvillingar och The Byrds kusiner. Psychedelisk pop i 2000-talet.

The Grip Weeds