Var på Zita igår och beskådade "La Prima Cosa Bella". En italiensk film där hanlingen vandrar mellan 70-tal och nutid. Ett trevligt och fångande alster som fick mig på fall när jag i inledningen såg att ett restaurangband spelade på Vox-gitarrer. Det visar på klass och anger ton i ett tidigt skede. Bra.
Lyssnar i skrivandets stund på det danska garagegänget Baby Woodrose album "Mindblowing Seeds & Disconnected Flowers". Demoinspelningar inspelade på en 4-kanalare med 10 år på nacken. Låter föga intressant på papperet med verkligheten är inte alltid densamma. Detta är så som garage ska låta.
Mannen bakom Baby Woodrose heter Lorenzo Woodrose och spelar allt på "Mindblowing..."plattan.
Danmark är alltså mer än Bröderna Laudrup, Preben Elkjaer, Disneyland After Dark och Röde Mor.
6 kommentarer:
Danmark är också mycket Caroline Wozniacki. Visserligen med en liten touch av Polen, men ändå.
Gasoline, Smörrebröd och Legoland är Danmark för mig. Samt Jackson Browne's spelning på Parken, förståsssss.
Danmark för mig är Björn Dählie.
Dählie är inte från Danmark Clas. Han är från Finland.
Nu snackar du goja Snacka Gojje!
Sansa er nu pöjkar!
Skicka en kommentar