torsdag, februari 09, 2012
Fredagens frukostmusik är spikad
Bandyspecialen är avslutat och vi återgår till det normala här på bloggen.
Jag har redan bestämt vad jag ska spela till frukost imorgon, det blir Ride´s underbara album "Carnival Of Light" från solsommaråret 1994 i allmänhet och låten "Crown of dreation" i synnerhet.
Baklängessolot är den bästa baklängesgitarren jag någonsin hört och Andy Bell kröner det hela med ett fantastiskt orgel och pianospel.
Jag kanske till och med slänger på debutplattan "Nowhere" och blåser ur skallen.
Jag kan tänka mig att den har samma fina funktion som
Chemical Brothers "Dig Your Own Hole" hade när jag valde den som morgonmusik på tunnelbanan på väg till jobbet för tiotalet år sedan (det var faktiskt länge sedan jag lyssnade på den kom jag på nu!).
Tillbaka till Ride och "Carnival Of Light". Visst var det här som Ride nådde sina höjder? Jag hade faktiskt "Going Blank Again" på plats # tre på årslistan 1992 (efter Bats "Fear Of God" och The Barracudas "Wait For Everything") men med facit i handen känns nog "Carnival..." som den vassare.
Nä, nu laddar vi morgondagen istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Vem har plankat vem?
Vaket där Mikael!
I detta fall så kan inte Ride ha plankat Lasse Åberg då "Going Blank Again" kom 1992 och "Hälsoresan" kom 1999.
Sen finns det andra omöjligheter också, Ride KAN omöjligt ha kännt till Stig-Helmers existens och Lasse Åberg höll KNAPPAST koll på den engelska indiescenen åren runt "Den ofrivillige Golfaren" som kom 1991.
Men, jag måste ju bara betona att ingenting är omöjligt och att bilderna är skrämmande (på många sätt) lika!
"Going blank again" är shoegazernas höjdpunkt. Där mixades episkt malande gitarrorgier, "Leave them all behing", med catchy gopop "Twistarella" på ett fint sätt.
"Hälsoresan" däremot är inte Lasse Åbergs höjdpunkt. Ingenting går upp mot den första "Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten".
Det känns som om det ska bli en hel del Ride under helgen...
I "Den ofrivillige golfaren" är skådisen Mats Bergman (son till Ingemar) rolig som storfinansmannen Bruno Anderhage.
Mats Bergman, Ingemars grabb, är ju annars också med i Wallanderfilmerna som Nyberg, kriminaltekniker.
Omslaget med vågen till "Nowhere" ovan är otroligt snyggt!
Och på ämnet snygga omslag har Disney tydligen gjort en t-shirt baserad på "Unknown pleasures" där radiovågoena bildar Musse Piggs ansikte. Se länken.
http://pitchfork.com/news/45193-disney-is-selling-a-joy-division-mickey-mouse-shirt/
Originalet är otroligt snygg och denna Musse Pigg version är ju en light trevlig variant.
Skicka en kommentar