- Vad sägs om den här idén grabbar: Vi plockar ut alla instrument vi har i replokalen, och då menar jag alla instrument och så lägger vi ut dom jättefint i ordning på en en öde väg någonstans. Nå, vad tror ni?
- Kan vi inte gå och fika istället?
- Nä, kom igen nu. Det här kommer att bli revolutionerande i musikvärlden som det kommer att pratas om länge och väl!
- Tror du det?
- Självklart! Kom igen nu.
- Ok, jag är på.
9 kommentarer:
En klassisk Hipgnosisbild från "Ummagumma".
Det var en fin tid på 70-talet då de stora elefanterna började visa upp sin utrustning för att impa, och trummisarna tävlade om vem som hade flest hängpukor och störst gong-gong.
Har för mig att jag sett någon liknande bild på Emerson, Lake & Palmer.
Största gong-gongen jag sett live måste vara trummisen i Morrissey´s band med Mick Fleetwood på god andra plats.
Så UNDERBART att punken kom och spolade bort denna varböld!
Gong-gong ska endast användas i boxningsammanhang.
denna varböld...! Men håll med om att idén med många instrument och gong-gong ändå är lite rolig!
Spinal tap på riktigt är inte lika kul som Spinal tap på film...jo, det är det ju faktiskt slog det mig nu. Verkligheten överträffar dikten eller hur det nu är dom säger på Dramaten. Men gong-gong...där går min gräns. Inte ens min hjälte Bonzo Bonham var trovärdig med sin. Hur många gong-gongar hade Billy Cobham?
Har googlat efter bilder men inte funnit en enda där Cobham sitter framför en gong-gong (eller bakom).
Neil Peart hade däremot en stor gong-gong.
Hempo Hildén hade en gong-gong när han spelade med Pugh.
Kan man kalla ett fill på pukorna för en pukkod?
Nej, det kan man inte.
Tack. Då vet jag.
Skicka en kommentar