Helt plötsligt ramlar jag över den självbetitlade klassikern från 1983 med Sundsvalls stolthet Brända barn. 
Minicirkusen funderar på att göra en cover på singelbaksidan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En blogg om allt och inget...
Bloggarkiv
-
▼
2009
(539)
-
▼
februari
(46)
- Nya På spåret
- Nyheterna tar aldrig slut
- In med packet
- Lucky one
- Vangelis
- Jeff "Skunk" Baxter
- Outrageous Cherry
- Konsten att stava till dB´s
- Snygga skjortor
- Handledsskott
- Lång innan Moz
- Hüsker Dü - bli yngre med åren eller Bob Mould mög...
- Office space
- En ny dimension
- David Brent blir grön av avund
- Doug Paisley och två koppar kaffe
- Tidningen med studs
- Biljetter till konserten med Moz
- På golvet bredvid sängen
- Spela som Charlie Watts
- Kasta prick på apan Gogos näsa
- Countryträsket
- Clas Rosenberg, var det du?
- Jim Carrey och Markoolio
- Svar på tal del 2
- Poseidonstatyn på spåret
- Fredag den 13:e
- Svar på tal
- Anders F Rönnblom
- Bäst i melodifestivalen
- Vilket jävla pack!
- Lux Interior
- Smaka på ordet Ståålfågel
- Brända Barn
- Minicirkusen tar ett bad
- Minicirkusen går på rockklubb
- Minicirkusen spelar trumma
- Minicirkusen busar
- Minicirkusen tittar på fiskar
- En underbar Eldkvarnhelg i Helsingborg
- Minicirkusen tänder ett ljus
- Minicirkusen lagar mat
- Minicirkusen äter frukost
- Följ med Lajbans minicirkus under en vecka.
- Någon som vill köpa glykol?
- Bedårande barn av sin tid
-
▼
februari
(46)
33 kommentarer:
"Det var en cirkus den moderna Surclownen gav allt, gav allt..."
Brända Barn! En grupp som var så viktig en gång i tiden, och nu samlar plattan damm i lp-backen. Var tvungen att söka upp "Allt står i lågor" på Spotify. Vilka festminnen! "Under ditt skinn" är fortfarande lysande. Och "Som en man, som ett tåg" rusar fram som, ja just det, ett tåg.
Jag och Rogga S var och såg Brända på Debaser för en 6-7 år sen. Publiken bestod av till 98% herrar i 40-års åldern.
Det som slår mig när jag lyssnar igenom plattan är, förutom ljudbilden som känns väldigt 80-tal, texterna. De är troligen skrivna före musiken för i nästan varje låt upprepar Brodde vissa textrader upp till 3 ggr, bara för att de ska passa in till vers och refräng.
Män utan fruktan är en kanonlåt. Minns när den sändes på tv, det var magi. Minns ej vilket program det var ifrån.
oj, oj, oj - Brända Barn!
De var inte det bästa svenska bandet men ur många aspekter för mig - det viktigaste. De har nog betytt mer än något annat svenskt band eftersom deras genombrott var samtida med egna stapplande försök att börja spela musik med band som Joy Division och Psychadelic Furs som ledstjärnor. Musikaliskt ett rätt halvdant gäng men med en lysande, karismatisk och oerhört cool stjärna i "Brodde".
Några fina Brända-minnen:
1. När de spelade en cover på "Hey, hey, my,my" på gamla Musikhuset 44:an hade jag aldrig hört låten, men den store musikupptäckaren Mange skrek uppspelt i mitt öra "Oooh, Neil Young!"
2.Varje gång jag spelade introt till "Cirkus" hemma på Salmo ylade vår afghanhund Zenia.
3.Inslaget i Aktuellt när de gick omkring coola i ett vinterdystert Sundsvall city till tonerna av "Under ditt skinn".
4. Vår trummis Wågge-Pop blev helt såld på tymbaler efter en Brändakonsert och köpte ett par. Det var bara lite svårt att få dem att passa in i någon av våra låtar...
5. Hade orimligt höga förväntningar på debuplattan och satte lätt darrande ner pick-upen på första spåret och möttes av galet pumpande bas och trummor i fantastiska "Som en man som ett tåg" med fina strofer som "Jag har drömmar om besökta länder, kulter och barer!"
Fint att ni var på Brända Barns återförening. Deras spelning på Musikhuset (84?) är ett minne jag vårdar ömt. Sprang dit från en bjudningsdans på Nola, och blev otroligt imponerad av Broddes intensiva utspel.
Nu verkar Brodin Brothers satsa på karriären istället för musiken. Lite Hellman-varning faktiskt. Ge ut en hyllad skiva, och sen stänga butiken.
http://www.st.nu/noje/index.php?action=visa_artikel&id=569814
Någon som har The Nerves version av Paul Youngs "Come back and stay"? MP3:a gärna över den i så fall.
Härliga minnen Roger! Vi verkar ha publicerat ett BB-inlägg exakt samtidigt. Brända Barn väcker fortfarande känslor. Dags för en Brända Barn-musikafton. Jag kommer som Mikael Svensk!
Härligt reportage om businessbröderna Brodin - lite av ens egen utveckling...
Ja här gicks det igång betydligt mer än under Minicirkusveckan!
"Come back and stay" är postat till ditt gmail konto Mats. En live version var det enda jag hittade.
Tack för det Rick! Sen jag och Mats N var ute på Söder och hörde covern, har jag varit på jakt efter den.
Menar du att The Nerves' version är en cover?
Vissa går igång på Brända Barn och vissa går igång på om det är en cover eller inte.
Välkommen tillbaka Clas!
Tack!
Jack Lee (gitarrist/sångare i The Nerves) skrev låten och släppte den 1981. Paul Young släppte den 1983.
The Nerves kanske gjorde en cover av Paul Young´s cover ?!
Var The Nerves så jävla bra egentligen?
Med tanke på att bandet la av -78 så tror jag inte att de gjorde en cover på Paul Young. Om de var så jävla bra egentligen? Beror sig väl på vem du frågar. Men jag tycker att de var jävligt bra. dessutom var ju bandet en start för någonting större...
Solax, besviken, trodde verkligen att Du rankade festen hos mig som ett stort Brända minne, när Du, jag och Anders Moberg mimade till Cirkus / Män utan fruktan i damsugarslangen. För att därefter dra vår vettskrämda tax Tjabo på promenad genom Gullänget. Tror att vi snodde Vodka av pappa Sören...
Ok, den festen borde självklart ha platsat in på 5-i-top!
The Nerves är ett överskattat band. De har gjort ett gäng OK poplåtar men inget mer. Jack Lee, Peter Case och Paul Collins har ju sedan också gjort ett gäng helt ok låtar men inget mer de heller tyvärr. Men, man kan nog få ihop en hyfsad samling med de tre herrarnas livslånga karriärer.
Det var nog en välgärning att ni tog sprit utav honom...
Tack Roger! Yes Rick, min syrra körde en liknade grej när hon växte upp; Dvs fylla vatten i Vodkaflaskan, problemet var att hon tog Whiskey... Far genomskådade det ganska snabbt!
Aha, det var som f-n! Gjorde alltså Paul Young en cover på The Nerves... Trodde det var tvärtom. Jag ställer mig genast i The Nerves-skamvrån sjungandes "Hanging on the telephone". Den kanske bästa covern av en Blondie-låt någonsin :-)
Vad säger du Mats?! Snart så kommer coverpolisen och griper dig.
Coverpolisen / Musikpolisen. En hemlig organisation där en nitisk Överste Clas bossar...
Coverpolisen! Överste Clas! Nu darrar jag till. Som tur är lämnar jag landet för Egypten inom kort. Där nere kan man komma undan med en The Nerves-miss.
jösses...
Nä, Sunnyboys är bättre än Nerves när det gäller snärtpop.
Any Trouble är ett annat favoritband i samma genre.
Sorry Mats B. Det var inte min mening att vara nitisk, slå någon på fingrarna eller leka översteboss och coverpolis. Mitt inlägg om The Nerves kontra Paul Young var mer menat som lite fakta och tips. Ha't gôtt i Egypten.
Vi förstår dig Clas och alla är bara glada att du är med oss igen! Det känns ungefär som när hela familjen är samlad igen i "Ensam hemma filmerna" (särskilt första filmen).
Träffade förövrigt Paul Young i London 1982. Jag och min polare Wärn var där och hamnade på en så kallad pianoafton på puben Prince of orange. Två pianon var uppställda och vid dem satt hela kvällen Steve Naive och Jools Holland. Diverse folk gick upp och sjöng soul-, blues-, rock- och popklassiker. Bland annat var hela Squeeze där. Och Young gick upp och sjöng en låt som "snart skulle komma på singel". "Wherever I lay my hat" hette den visst...Jag kände till honom från bandet Q-tips och pratade med honom en stund över en pilsner. Det var en trivsam afton på alla sätt och vis.
Ingen fara Clas. Jag tog inte alls illa upp utan tackar bara för informationen. Hade faktiskt ingen aning om att Paul Youngs "Come back and stay" var en cover. Snyggt att göra en soulcover av The Nerves. Så de har alltså gjort både "Hanging on the telephone" och "Come back and stay"! Två kanonlåtar!
"Det känns ungefär som när hela familjen är samlad igen i "Ensam hemma filmerna" (särskilt första filmen)."
Mästerligt Rick!
Har du hört Sunnyboys Mats?
Nej, mp3:a gärna över en låt så håller jag på dig i Midnattsloppet mot Näsan.
Skicka en kommentar